Säsong 2009

Strax utanför Dalarö i Stockholms skärgård hittades för några år sedan ett skeppsvrak från 1600-talet på havets botten. Det är helt unikt eftersom vraket är så välbehållet och i lastutrymmet ligger holländska vinkrus staplade. Men vad var det för fartyg? Var kom det i från och vart skulle det? I kvällens film får du följa marinarkeologerna som dyker ner till vraket där ingen människa har varit på flera hundra år. Men innan de ansvariga har lyckats ta reda på skeppets identitet fattar de ett kontroversiellt beslut.

För över hundra miljoner år sedan var nordöstra delen av Kina en grönskande djungel där många dinosaurier levde och frodades. En av dem var en liten fågelliknande varelse med fyra vingar som har döpts till Microraptor. Forskarna undrar idag om det är denne som är fåglarnas gemensamma urfader. Frågan är också hur den första fågeln bar sig åt för att ta de första trevande vingtagen. Kastade den sig ut från ett träd och blev glidflygare, eller sprang den och lyfte i farten?

Livet i en babianflock är inte alltid så hälsosamt för den som står längst ner i rang. Det vet neurobiologen Robert Sapolsky som har studerat babianer på nära håll. Men stress slår också till extra hårt hos människor som befinner sig långt ner i hierarkin. En långtidsstudie på 28 000 människors hälsoutveckling i Storbritannien visar att social status spelar en avgörande roll för hur vi mår. Stressen sätter sig i blodet, i hjärnan, den borrar sig in i kroppens celler och gör oss sjuka.

Vad är det som alla mäter men ingen vet vad det är? Det är den undflyende tiden som ingen kan fånga. Människan har sedan urminnes tider använt sig av solen och månen för att få ordning på tidens rytm. Dagens fysiker har istället tagit hjälp av atomkärnorna för att få en så exakt tid som möjligt. Men ändå kan ingen förklara vad tid är. Kanske är tiden bara en illusion? Kanske existerar alla tider samtidigt i ett intensivt nu som bara pågår.

Smältande glaciärer får världshaven att stiga mycket snabbare än man tidigare trott, och ny forskning kan förklara hur. Följ med till de platser på jorden där isen drar sig tillbaka som allra snabbast - och där det får som störst följder för mänskligheten. I Antarktis kommer hotet underifrån. I Himalaya hotar de tynande glaciärerna vattenförsörjningen för en tredjedel av jordens befolkning. Och medan havsytan stiger går inga kustländer säkra.

Kan ett av människans intimaste husdjur, lusen, hjälpa oss med att ta reda på när människan tappade sin päls? Det tror några forskare i kvällens film som med lusens evolutionära historia kommer fram till att människan blev naken för två till tre miljoner år sedan. Det var en väldigt utvecklande tid för människan. Hon flyttade ut på savannen, hennes hjärna växte och hon borde då ha blivit en mer social djurart än förut. Filmen ställer också frågan varför vi är så blyga för att visa oss nakna. Hur djupt den här blygseln egentligen sitter undersöks genom att en grupp människor som aldrig har träffats förut, stängs in ett hus under tre dagar och får leva nakna med varandra.

I mer än fyra tusen år har Egyptens pyramider förundrat sin omvärld och än har man inte riktigt klart för sig hur de byggdes. En sak är klar - det var inte en arkeolog som konstruerade pyramiderna - utan en arkitekt. Den franske arkitekten Jean-Pierre Houdin vet hur han skulle ha gjort och i kvällens film berättar han hur. I stället för att frakta de tunga stenblocken på ramper utanför pyramiderna tror han att det finns ett system av ramper i tunnlar inuti pyramiderna. Problemet är att ingen har hittat dem - ännu.

Den abstrakta matematiken har en kuslig förmåga att beskriva det som redan finns i naturen. Ett exempel på det är fraktalerna, en typ av geometri som beskriver snöflingans mönster eller grenarna i ett träd. Ny forskning har visat att fraktaler även har satt sina spår i våra blodkärl och styr hjärtats rytm. Film- och spelindustrins datoranimatörer tar också hjälp av fraktalerna för att ge liv åt de virtuella världarna i filmer som Stjärnornas krig och Matrix.

Det finns de som njuter av att ta till våld, och som till och med blir beroende av det. Men vad är det som får vanliga människor att begå våldshandlingar? Att bli utsatt för stark psykisk stress efter att varit sömnlös några nätter kan få den mest fridsamma person att bli aggressiv. Auktoriteter kan också göra oss livsfarliga. I säsongens första Vetenskapens värld gör vi om ett av 1900-talets mest kontroversiella experiment. Det räckte med uppmaningen från en auktoritet i vit rock för att försökspersonerna skulle dela ut dödliga elchocker till en person de trodde satt i rummet bredvid.

I två år har en grupp forskare i hemlighet studerat ett 47 miljoner år gammalt fossil av en liten halvapa. Det är ett ovanligt välbevarat fossil. Forskarna har tittat in i hennes mage och sett vad hennes sista måltid bestod av, i käken är mjölktänderna kvar och man kan till och med se att hon har brutit handleden. Framförallt har de funnit detaljer som tyder på att hon i rakt nedstigande led skulle kunna vara både apornas och människornas urmoder.

Varje natt envisas vår hjärna med att ge oss nattliga skådespel. Drömmarna kommer och går, vi vet att de är viktiga men ingen vet riktigt varför. De få som inte drömmer alls har också svårt att sova. Forskarna i drömlaboratoriet letar efter ledtrådar i våra mardrömmar och de gör statistik över hur ofta vi drömmer att vi är otrogna. På senare tid har man upptäckt att människor som inte drömmer lyckliga drömmar är mer deprimerade än andra.

Förra sommaren deklarerade NASA att man för första gången har funnit direkta bevis för att det finns vatten på Mars. Det är inte precis några stora sjöar man har hittat men ändå tillräckligt för att man skulle kunna börja spekulera i om det finns några chanser för liv. I fem år har två små bilar åkt runt på vår grannplanets yta och samlat in bevis åt oss. Och förra året landade roboten Phoenix med ett eget mini-laboratorium ombord.

År 1935 belönades Irène Joliot Curie med Nobelpriset i kemi för upptäckten av artificiell radioaktivitet. Det var det tredje naturvetenskapliga priset som tilldelades en kvinna - de två första gick till hennes mamma, Marie Curie. Men Irène Joliot Curie var inte bara en framgångsrik kärnfysiker. Hon blev den första kvinnan som valdes in i den franska regeringen och under andra världskriget var hon delaktig i motståndsrörelsen mot nazismen.

Vetenskapsredaktionens reportrar har gjort hembesök hos årets Nobelpristagare i fysik, kemi och medicin. Jens Ergon beger sig till New Jersey och Nova Scotia i Kanada och besöker männen som gjorde den digitala bildrevolutionen möjlig. Ulrika Björkstén berättar hur israelen Ada Yonath bröt isen så att man kunde ta den första detaljerade bilden av proteinfabrikerna i våra celler, de så kallade ribosomerna. Malin Attefall träffar amerikanerna som upptäckte hur cellerna klarar av att dela sig gång på gång utan att slitas sönder och åldras i förtid. Vi uppmärksammar också att en tredjedel av dessa pristagare är kvinnor.

Varje år utsätter vi miljontals barn för det största experimentet av alla - vi skickar dem till skolan. Historiskt sett har skolan testat alla möjliga metoder, från fysisk bestraffning och utantill tragglande till att barn ska leka sig till kunskap. Men vad säger egentligen de senaste vetenskapliga rönen om pedagogik? Hur ska barnen både lära för livet och samtidigt få en så lustfylld skolgång som möjligt?

I århundraden har vi trott att människan i grund och botten är en egoistisk vilde. Men kanske är det tvärtom! Allt fler forskare anser nu att det som skiljer oss från de andra djuren är att vi är osjälviska och hjälpsamma, egenskaper som gör att vi kan dansa tillsammans. I kvällens film åker författaren Lasse Berg ut på en resa på jakt efter den senaste kunskapen om människans natur. Han dansar med Sanfolket i Afrika, intervjuar världens främsta forskare i människans förhistoria och lyser upp afrikanska grottor där konst från mänsklighetens gryning berättar om hur det är att vara människa.