Säsong 2010

I kväll visas den första av tre filmer där vi får en unik inblick i hur tre vinterolympier tänjer gränserna för den mänskliga kroppen. Med höghastighetskameror och vetenskapliga metoder utforskas idrottarens minsta rörelse mot seger. I det första avsnittet följer vi en mästare i konståkning i de allra svåraste hoppen.

I kväll följer vi en störtloppsåkare, både i laboratoriet och när han far i 100 km/h nerför backen. Det är den andra av tre filmer om hur tre vinterolympier tänjer gränserna för den mänskliga kroppen. Med höghastighetskameror och vetenskapliga metoder utforskas idrottarens minsta rörelse mot seger.

I kväll handlar det om backhopparens kamp mot luftmotståndet. Med höghastighetskameror och vetenskapliga metoder undersöker man hur en av världens bästa hoppare, schweizaren Simon Ammann, parerar små skiftningar i vinden för att hålla balansen och maximera hoppets längd. Den sista av tre filmer om hur vinterolympierna tänjer gränserna för den mänskliga kroppen.

Nu äntligen är den igång - partikelacceleratorn i Cern som ska avslöja naturens stora hemligheter. Alla hoppas på att den blyga higgspartikeln ska dyka upp, och vi går med in i tunnlarna där fysikerna tror sig kunna skapa mörk materia. Dessutom följer vi med på en hisnande expedition ner i vattenfyllda grottor i Mexiko. Djupt nere i det klara vattnet finns rester från Mayaindianernas religiösa ceremonier - krukor, lergods och skelett. Det är lämningar från offerriter för att blidka gudarna i underjorden.

Det rymdbaserade Hubbleteleskopet som i 20 år försett världen med makalösa bilder av universum genomgick i våras en ordentlig renovering. Trasiga instrument och kameror byttes ut mot nya. Ett filmteam följde i två år astronauterna som tränade inför uppdraget, från träningsbassängerna ända ut till de kritiska rymdpromenaderna då de trasiga instrumenten skulle byta ut.

Danska barn går allt tidigare in i puberteten och ingen vet riktigt varför. Samma trend har funnits sedan länge i USA och där har man kopplat den till fetma. I Danmark undersöker man om det kan bero på miljögifter i vår närmiljö. Dessutom nya rön om den första fisken som gick upp på land och om bakterier som rycker ut som byggnadsarbetare. Forskare i Göteborg har fått bakterier att bygga blodkärl som i framtiden kan användas vid hjärtoperationer.

I en nyproducerad film från Storbritannien möter vi geologerna som försöker förstå jordbävningens förlopp. Kort efter skalvet letar de efter sprickor och förkastningar i öns sargade berggrund. Men det är inte jordskalv som dödar utan dåligt byggda hus. I kvällens film får vi förklaringarna till katastrofen.

Forskare har på senare tid uppmärksammat att världshaven försuras i snabb takt. Anledningen är människans utsläpp av koldioxid som haven suger upp. Värst drabbade är världens korallrev men våra egna sjöstjärnor och marina ekosystem ligger i farozonen. Vi tittar också på en gammal uppfinning, Stirlingmotorn, som håller på att bli en svensk exportsuccé. Och vi åker till ett av de hetaste ställena för dinosauriejägare, nämligen Inre Mongoliet.

Är cannabisen verkligen så farlig som vissa hävdar - eller så ofarlig som andra hävdar? I kvällens film reder vi ut föreställningar om den vanligaste drogen efter alkohol och tobak. Vi beger oss till stäppens Kazakstan där den första cannabis-busken en gång slog rot för länge sedan, då i en mycket mildare version än den psykosframkallande drog som cannabis är i dag. Att människans hjärna är känsliga för det aktiva ämnet cannabionoid beror på en mutation i ett litet havsdjur för många miljoner år sedan.

Om mindre än 30 år kan hela Arktis ligga utan is under sommarmånaderna - det spår satellitdata som har avslöjat hur tjockleken på isen krymper för varje år. Vi får också följa förloppet när en grupp studenter från Linköping i ett forskningsprojekt fick dricka vin varje dag. Lever- och blodvärden kontrollerades under resans gång, och den kontroversiella slutsatsen blev att vinet faktiskt gjorde dem friskare.

I århundraden har vi trott att människan i grund och botten är en egoistisk vilde. Men kanske är det tvärtom! Allt fler forskare anser nu att det som skiljer oss från de andra djuren är att vi är osjälviska och hjälpsamma, egenskaper som gör att vi kan dansa tillsammans. I kvällens film åker författaren Lasse Berg ut på en resa på jakt efter den senaste kunskapen om människans natur. Han dansar med Sanfolket i Afrika, intervjuar världens främsta forskare i människans förhistoria och lyser upp afrikanska grottor där konst från mänsklighetens gryning berättar om hur det är att vara människa.

Om celler i hjärnan helt plötsligt skulle få för sig att bete sig som leverceller skulle det bli riktigt fel. Men det händer inte. Varje cell äger en identisk uppsättning gener men det är någonting som får vissa gener att tala medan andra tiger beroende på vilken uppgift cellen ska ha. Kunskapen om hur det här har gått till har växt sig allt starkare den sista tiden och går under namnet epigenetik.

Om fyrtio-femtio år hämtar vi all energi vi behöver från en ny sorts kärnkraftsreaktorer - som använder havsvatten som råvara. Det menar fusionsforskarna. Deras mål är att förverkliga en teknik som föddes i Sovjet under det kalla kriget, men som energikälla har den alltid legat ca 50 år bort. Dessutom möter vi mannen som säger att han ska kunna skapa konstgjort liv om bara några månader, nämligen amerikanen Craig Venter.

24 år efter Tjernobylkatastrofen har området ofrivilligt förvandlats till ett märkligt "friluftslaboratorium". Efter olyckan evakuerades 135 000 personer, och strålningen dödade djur och växter. Fortfarande är strålningen hög, men fåglarna bygger bo på betongsarkofagen och björnar, hjortar och vargar strövar omkring till synes helt friska. Hur kan de överleva i denna kontaminerade miljö? Det försöker nu forskarna ta reda på.

Cellerna kan liknas vid vårt reservdelslager. Det är i alla fall vad stamcellsforskarna hoppas på. Ny forskning visar hur man kan få vilken cell som helst att omvandlas till en annan cell. Möt mannen som insåg detta långt innan någon annan, 77-årige Sir John Gurdon som klonade en groda redan på 1950-talet. Och så väcker vi en 5000 år gammal kultplats till liv. Under Skånes åkermark har arkeologerna hittat en unik ceremoniplats med gravar och en processionsväg. Inte helt olik den i engelska Stonehenge.

Vulkanutbrottet på Eyjafjallajökull fick hela Europa att stanna och titta mot skyn. Askregnet drabbade Europas flygtrafik och ingen visste hur länge det skulle pågå. Från första början fanns filmteamet på plats. De har filmat forsande magma och rytande gas och aska. De har kört över glaciären, fastnat i dimma och snöstorm och bokstavligen gått genom eld och vatten för att med hjälp av några av världens ledande vulkanologer skildra vårens stora vulkanutbrott på Island.

På Karolinska Institutet jobbar nu forskarna på att kartlägga människans alla proteiner för att kunna ge oss skräddarsydda mediciner. Hällristningar från bronsåldern berättar om svenskarnas långresor söderut. För 3 000 år sen tog de Medelhavskulturen hem och nu vill arkeologerna veta mer om dessa modiga handelsmän.

Nu börjar forskarna misstänka att hjärtat besitter betydligt fler förmågor än att bara pumpa runt blodet i kroppen. Vissa säger till och med att hjärtat är din andra hjärna. I Vetenskapens värld utforskas hjärtats intelligens och vi möter forskaren som specialiserat sig på diagnosen brustet hjärta.

I kväll visas den första delen i en serie av tre som handlar om vad som händer i de osynliga världar som ligger rakt framför oss. Med en höghastighetskamera kan vi se det som annars våra ögon inte hinner med att registrera. Våra ögon tappar nämligen skärpan när det går för fort. Höghastighetkameran ger oss fantastiska bilder av hur det egentligen går till när humlan flyger - något som länge ha ansetts vara en aerodynamisk omöjlighet. Kameran fångar också upp vattnets trögflytande egenskaper vi annars inte tänker på - och ser hur stötvågen går igenom en explosion.

Våra ögon är bara kapabla att se i ett smalt färgspektrum som sträcker sig från violett till rött. Men världen lyser i många fler färger än så. Många djur har exempelvis förmågan att se i ultraviolett ljus - ett sådant djur är tornfalken som förutom sin skarpa blick jagar sorkar genom att upptäcka de ultravioletta spår de lämnar efter sig. Genom att titta in i bikupan i infrarött ljus har forskare upptäckt att det finns speciella varma bin - vars enda uppgift är att vara element. Och tittar man på rymden med radio- eller röntgenteleskop öppnar sig ett helt nytt universum.

I den tredje och sista delen handlar det om de riktigt små detaljerna. Sådana som gör lotusblommans blad så speciella. De är alltid rena för vatten rinner av dem på en gång och tar smutsen med sig. En egenskap som Nasa-konstruktörer lär sig av för att konstruera säkrare rymddräkter. Vi tittar också in i spindelns kropp där världens starkaste material spinns - nämligen spindeltråd.

När resten av världen värnar om artrikedom under FN:s mångfaldsår ägnar sig svenskarna åt att bekämpa vissa djurarter som vi inte gillar. I kväll granskar Vetenskapens värld forskarnas och politikernas kamp mot myggor och sniglar. Dessutom: debatten om vargens framtid i Sverige är het bland forskare.

Hundar har funnits tama i människans närhet längre än något annat husdjur. Vi har anpassat oss till varandra genom årtusenden. Ny forskning visar att vi förstår vad hunden menar när den skäller, och de förstår våra ansiktsuttryck och våra känslor. I många avseenden verkar hundar mycket mer intelligenta än våra närmaste släktingar schimpanserna. Vetenskapens värld ägnas ikväll åt den unika kontakten mellan hund och människa och svarar på frågan hur vi blev så goda vänner.

I Moskva sitter sex män instängda i en bunker och låtsas att de är på väg till grannplaneten Mars. Utanför ska forskare hålla ett vakande öga på dem under ett och ett halvt år. Vår reporter har besökt "astronauterna" på plats strax före avfärd. I Vetenskapens värld berättar vi också om ny svensk forskning som visar på sambandet mellan kreativitet och schizofreni samt om vitaminbristen i Östersjön.

Supermassiva svarta hål är något av universums allra märkligaste objekt. Det tycks finnas ett i varje galax och de är så kraftfulla att de sväljer stjärnor som finns i sin närhet. För trots att de inte går att se kan astronomer se spåren av deras framfart. Nu visar det sig också att de svarta hålen kan avslöja hemligheter om universums ursprung.

Under en livstid får vi oss mängder av läkemedel, många av dem nödvändiga för att vi ska överleva och må bra. Men äter vi för mycket piller? Förr åt man piller när man var sjuk, idag äter vissa läkemedel i alla livets skeden. Behöver världen sex viagrapiller i sekunden? Och behöver vi piller för att också sluta våra dagar?

Neandertalaren har varit utdöd sen istidens slutskede, men hon lever i oss! Två till fyra procent av våra gener kommer från neandertalaren och det betyder att vi någon gång i förhistorisk tid fick barn tillsammans. I våras blev kartläggningen av neandertalarens genetiska kod färdig och bakom rönen står den svenske genetikern Svante Pääbo, verksam i Leipzig. Nu när vi vet att vi är släkt kanske det är dags att lära känna denna snabba, starka och skickliga jägare från istiden?

Vetenskapens värld gör två nedslag i världen för 1000 år sedan. Vi besöker biblioteken i Timbuktu, Mali. Tusenåriga dokument berättar om en urgammal stolt lärdomsstad med rötter i afrikansk civilisation. Under samma tid i Sverige levde den inflytelserika vikingakvinnan Estrid vars liv arkeologer har kunnat kartlägga. Hon reste ett antal runstenar och har lämnat spår efter sig i tyska kloster. Vi undersöker också hur mänskligheten ska vinna slaget mot de multiresistenta bakterierna och tittar in i kackerlackornas hjärnor.

I alla tider har människan fruktat fullmånen. Under dess sken blir människan galen, många ligger sömnlösa och fler barn föds. I kvällens film ger sig Rasmus Åkerblom ut på nattvandring bland poliser, ordningsvakter och barnmorskor som alla vittnar om att de har extra mycket att göra dessa nätter. Men finns det verkligen vetenskapligt belägg för att vår närmaste himlakropp har den makten över oss?

När den så kallade "climategate" briserade, veckorna före klimattoppmötet i Köpenhamn förra året, hamnade hela klimatforskningen i gungning. Flera inflytelserika forskare blev utsatta för datorintrång och de anklagades för forskningsfusk. Vetenskapens värld skildrar klimatkriget. Vi möter Phil Jones - forskaren i centrum för skandalen - och de som fick Jones på fall.

Förut kallades de för olyckskorpar - de som sade att världens oljeresurser håller på att sina. Nu varnar världens största försäkringsbolag för att oljan inte räcker ens till nästa högkonjunktur och att priserna kan rusa i höjden redan inom några få år. Samtidigt ser forskare nu att flera andra viktiga råvaror börjar ta slut i jordskorpan. En av dem är fosfor, som är livsviktig för hela världens jordbruksproduktion. Och så lyfter arkeologerna på locket till en av Sveriges mest spännande fornborgar: Runsa var en både exklusiv och toppmodern befäst borg under folkvandringstiden.

Den världsberömde naturfilmaren Sir David Attenborough ställer de brännande frågorna: Hur många människor kan leva på planeten jorden? Hur ska vi få jordens resurser att räcka? Om 40 år är vi troligen nio miljarder, det är en utmaning som kräver både forskning och framsynta politiska ledare.

Årets Nobelpristagare i kemi belönas för att ha lyckats slöjda med kolmolekyler och deras upptäckter har gjort stor nytta för hela läkemedelsindustrin. Vi träffar dem i sina hem i Filippinerna och Japan.Vi tittar även in i nanovärlden där tekniken är så liten att den kan föras in i kroppen och dosera medicinen på molekylnivå. Och vi åker till Inre Mongoliet där dinosaurieforskare hela tiden gör nya fynd.

Fyra miljoner provrörsbarn behövdes för att Robert Edwards skulle bli belönad Nobelpriset i medicin för sin banbrytande utveckling av konstgjordbefruktning, IVF. Vetenskapens värld åker till världens första fertilitetsklinik som Edwards startade på 1970-talet och träffar världens första provrörsbarn som idag är 32 år gammal. Och i Manchester träffar vi årets Nobelpristagare i fysik, Andre Geim och den blott 36 år gamla Konstantin Novoselov som har uppfunnit världens tunnaste material, grafen.

Att kunna ta sig en klunk av livselixiret och få leva lite längre är en dröm för nästan alla. Inte bara att lägga år till livet, utan liv till åren! Men finns det någon hemlig ?livets källa?? Forskare med olika inriktning har kämpat med frågan - det finns många tankar, men inga självklara svar. Kvällens film pekar snarare mot mental än fysisk ungdomlighet, och inte minst mot glädjen att finnas till.

Hur kan naturens mönster vara så fulländade? Hur kan ett universum som började som ett stoftmoln i dag hysa ett sådant myller av liv som vi kan se runt omkring oss? I dag söker matematiker förklaringen i kaos-teorin och i kvällens film utforskas hur naturen själv kan förvandla kaos till skönaste ordning!