Säsong 2012

Vetenskapens värld säsongstartar med en serie i fyra delar om människokroppen, Människan sedd inifrån. I första delen om befruktningen följer vi miljoner spermiers farliga väg mot ägget, en magisk resa som efter 9 månader landar i babyns allra första andetag. Vi möter mamman som väntar sitt sextonde barn, och paret som väntar trillingar. I bilder och grafik följer vi hela utvecklingen när cellklumpen får ett ansikte och blir en liten människa.

I den andra delen av fyra av Människan sedd inifrån handlar det om människans anpassningsförmåga. Så snart vi lämnar det trygga skvalpet i livmodern för att möta en värld i kyla och luft så börjar vår kropp visa sin förmåga. Vi möter fridykaren som håller andan i nio minuter, mannen som kan simma länge i en issjö och kvinnan som har levt på chips i tio år.

Den oändliga hjärnan. Bergsklättraren Erik Weihenmayer är blind, men med hjälp av en kamera som omvandlar bilder till elektriska impulser på hans tunga kan han "se" var han klättrar. Ett sinne kan alltså ersättas av ett annat. Om hjärnans fantastiska förmåga handlar den tredje delen i serien Människan sedd inifrån - om den fantastiska människokroppen, från BBC. Vi möter också 11-åriga Wendy som talar elva olika språk, och får veta varför bebisar i Kamerun börjar gå tidigare där än någon annanstans. Vår hjärna fortsätter att lära hela livet.

Den mänskliga armén. De största striderna pågår inte runt oss, utan inuti oss. Varje dag pågår en våldsam kamp mellan immunsystemet och inkräktande fiender som virus och bakterier. I den fjärde delen av Människan sedd inifrån - BBC-serie om den fantastiska människokroppen, får vi följa kroppens trupper av makrocyter när de slukar livsfarliga sporer vi andats in. Men ibland måste kroppen lära sig att leva med det främmande. Vi följer hur brännskadade Richard Edwards får sina båda armar amputerade och hur hans kropp börjar tolerera två nya armar från en annan människa.

För något år sedan startade en ovanlig mordutredning i södra England. I samband med ett vägbygge upptäcktes kvarlevorna av ett 50-tal individer i en grop, samtliga hade fått sina huvuden avhuggna. Ganska snabbt insåg man att massakern hade ägt rum för 1000 år sedan, då vikingar rövade längs de engelska kusterna. Men vilka var männen i gropen? Och hur hade de hamnat där? Fynden väcker till liv ett stycke brutal och dramatisk svensk historia! Och så stiftar vi bekantskap med de intelligenta korparna - som ska lära oss att förstå hur vi själva tänker.

Rekonstruktion av vad som hände när Fukushima exploderade, trots att kärnkraftsteknikerna trodde att de tänkt på allt. Japan är en av världens främsta tekniknationer. Ändå förlorade man fullständigt kontrollen över sitt kärnkraftverk, när en jordbävning följdes av en oväntat stor tsunami. I den här japanska filmen blandas dokumentära bilder med rekonstruktioner från kontrollrummet i Fukushima. Steg för steg får vi följa hur ett katastrofalt beslut följs av nästa i vägen mot den stora härdsmältan.

Vi besöker de områden runt Fukushima som drabbats hårdast av radioaktivt avfall från förra årets svåra olycka. Nu pågår det mödosamma arbetet att sanera marken, och många ifrågasätter kärnkraftens framtid i Japan. Och i Sverige puttrar ett intensivt motstånd mot vindkraftsutbyggnaden. De bullrar, och kastar långa skuggor över gårdar och sommarstugor.

Sex världskända fysiker gör försöken att förstå verkligheten till ett äventyr bland materiens innersta, bland kvarkar och leptoner. De kämpar mot naturlagarna och spekulerar över kvantfysikens tillämpningar i framtidens kvantdatorer. Och de säger att verkligheten kanske bara är ett hologram från vår egen händelsehorisont.

I Antarktis kalla vatten trivs gigantiska gråsuggor och fiskar som är världsmästare i bloddoping. En svensk expedition åkte dit för att undersöka hur de här unika djuren kan överleva när haven blir varmare, vi får följa med ut på isen och in i labbet. Och för 40 år sedan hittade några fritidsdykare en enorm guldskatt utanför norska ön Runde, vi berättar hur det gick till och vad som hände sen.

Det finns förändringar i hjärnan hos psykopater, som kan förklara varför de verkar sakna moral. Men alla psykopater blir inte massmördare, tvärtom har en del fördel av sina speciella egenskaper. I den här filmen från BBC använder sig forskarna av allt från magnetkameror till blodprov för att hitta kroppsliga förklaringar till ondska. De har studerat hjärnorna hos massmördare och jämfört dem med andra på jakt efter vad som skiljer dem från andra. Och visst hittar de avvikelser, men de upptäcker också att människor med exakt samma avvikelser finns mitt ibland oss. Dessutom letar man efter den mänskliga moralen - när lär sig ett barn vad som är rätt och fel?

Kommer vi att minnas rymdfärjornas tidsålder som en succé eller som ett utslag av tekniskt övermod? I över trettio år har rymdfärjorna stått för drömmen om människan i rymden. Men baksidan har varit exploderande skepp och astronauter som brunnit till döds ovanför våra huvuden. Förra året lyfte den sista amerikanska rymdfärjan och i den här filmen följer vi dess föregångares uppgångar och fall.

Israelen Liav Marmar har en sjukdom gör att han inte kan drabbas av cancer. Forskare blir nu allt mer intresserade av vad det är som skyddar honom och vad det kan lära oss. Spåren leder mot något vi stoppar i oss varje dag. Flera svenskar har blivit belönade med det roliga nobelpriset, Ig Nobel. Vi träffar en av dem, som är belönad för sin forskning på de fisande sillarna som ställde till med diplomatisk storgräl mellan Sverige och Ryssland på 1990-talet.

Både Sverige och Danmark har hävdat att de segrade vid det stora sjöslaget vid Rügen 1712. Nu används den senaste marinarkeologiska tekniken för att ta reda på vad som egentligen hände. Med tidstrogna rekonstruktioner återberättas i detalj de dramatiska händelserna under tre dagar för trehundra år sedan. Sverige förlorade då 70 transportskepp till danskarna och framryckningen i det stora nordiska kriget bromsades. På Östersjöns botten väntar vraken som ska ge forskarna nyckeln till det förflutna.

Vad händer när världen jagar de sista dyrbara dropparna av olja? Samtidigt som det är det sista som världen behöver? I Kanada växer nu utvinningen av så kallad oljesand, med svåröverblickbara miljökonsekvenser. Nu har också hoppet återigen tänts för att hitta djupgas under sjön Siljan i Dalarna.

Våren kommer femton dagar tidigare nu än den gjorde för 30 år sedan. Klimatförändringarna ruckar på årstidernas växlingar och skapar nya förutsättningar för allt liv. Forskare följer här växter och djur i Alperna. Varför klarar en del arter omställningen, medan andra slås ut? Mesars ägg kläcks nu till exempel tidigare, för att ungarna ska hinna med när larverna kommer.

Giraffen kan lösa ett av människans allvarligaste hälsoproblem - högt blodtryck. Följ med till Sydafrika där forskare opererar in instrument i giraffers halsar för att söka nya lösningar på sjukdomar som orsakar miljoner människors död varje år.

Vad hände med "marsonauterna" som satt instängda i en bunker i Moskva i 500 dagar och låtsades åka till Mars - och tillbaka? Vi träffar dem som lade det vardagliga livet med familj, vänner och jobb åt sidan för att bli forskarnas försökskaniner. Vi tar reda på vad för slags vetenskap det blev av deras uppoffring. Hur långt får forskarna gå i jakten på det perfekta vaccinet mot en ny hotande pandemi? Många tycker att det är att gå för långt att ta fram farliga fågelvirus i laboratorium, men det är precis vad en holländsk forskare har gjort.

Ett brunt moln hänger över Himalaya. Länge trodde man att sådana föroreningsmoln hörde storstaden till, men på våren kan man se det över världens högsta berg. Där påverkar det monsunregnen och förvärrar växthuseffekten. 60 procent av jordens befolkning bor i områden direkt drabbade av följderna. Forskare från hela världen spårar nu molnets beståndsdelar och undersöker även hur det påverkar glaciärerna.

Växterna fick livet att gå upp på land. De styrde dinosauriernas uppgång och fall och är än idag förutsättningen för allt liv. Deras mål är världsherravälde. I tre avsnitt med unika bilder från hela jordklotet skildras jordens utveckling ur växternas perspektiv. Det första avsnittet handlar om hur växterna skapat luften vi andas, marken vi brukar och avgör vem som ska leva eller dö.

Flower power är allt annat än flum. Blommornas frön innehåller märklig kraft. I tre avsnitt med unika bilder från hela jordklotet skildras jordens utveckling ur växternas perspektiv. I det andra avsnittet följer vi hur blommorna tog över när dinosaurierna dog ut.

Gräset gör ibland marken till ett brinnande inferno och det är det enda som lever när elden dragit bort. Gräset har också drivit ner djuren ur trädtopparna och fått människan att börja odla. Ingen kraft har underskattats mer än det växande gräsets. Det tredje avsnittet av serien med unika bilder från hela jordklotet, som skildrar jordens utveckling ur växternas perspektiv.

Tolvåriga Haen i Sydkorea pluggar från halvsex varje morgon och kommer hem från kvällskurserna vid midnatt. Det är hon inte ensam om så inte undra på att Sydkorea har världens bästa skolresultat. Nu börjar allt fler ifrågasätta utbildningshysterin. Men samtidigt börjar ny teknik komma in i de koreanska klassrummen som gör barnen både mer delaktiga och kreativa. Det finns forskning på vad som är de bästa studiemetoderna - men frågan är hur bra den svenska skolan är på att fånga upp de rönen.

DNA, fingeravtryck och annan kriminalteknisk bevisning betraktas ofta som facit i brottmål. Men övertron på tekniska bevis har skickat många oskyldiga i fängelse. En man greps för terrorbombningarna i Spanien för att hans fingeravtryck liknade någon annans. En oskyldig dömdes till livstids fängelse för att rättsläkaren felbedömde ett tandavtryck. Här granskas dagens kriminalteknik samtidigt som framtidens möjligheter undersöks. Kan man till exempel obducera någon utan att röra kroppen?

Den 9000 år gamla staden Çatal Hüyük i dagens Turkiet har kallats en av världens allra äldsta städer. Nya matvanor fick människan att tränga ihop sig, man byggde på höjden och tog sig fram på taken istället för att bygga gator. Den spirande urbana civilisationen skulle förändra livet för människorna för alltid. Och vad kan egyptiska djurmumier säga om de gamla faraonernas rike? Vi tar reda på vad som döljer sig under lindorna i Stockholms medelhavsmuseums djurmumieskatt. Där finns katter som slagits ihjäl och balsamerats för att hedra kattgudinnan Bastet, fiskar som egentligen är mänskliga armar och falska falkar.

Det är dags att avliva myten om att alla mår bättre av att jogga. För var femte person är träning faktiskt negativt. I den här filmen granskar BBC myter kring träning och hälsa. Bland annat får vi veta att man inte bör träna på morgonen och att det sällan hjälper att löpträna om man vill gå ner i vikt. Med hjälp av modern genteknik och hjärnavbildning avslöjas varför alla reagerar olika på träning.

Vad är det som är väldigt litet men ändå gör att hela universum har en massa? Och som fick fysiker i somras att gråta av glädje? Jo, den gäckande higgspartikeln som äntligen gett sig till känna i tunnlarna under Cern. Men varför är Higgspartikeln så viktig? Vi träffar mannen bakom namnet, Peter Higgs. Se också hur Nasa hjälper till att hitta urgamla maya-tempel i Guatemalas djungel.

En ärgad bronsklump från Medelhavets botten har fascinerat forskare i hundra år. Nu försöker ett tvärvetenskapligt forskarteam avslöja vad det sinnrika, oerhört avancerade fyndet egentligen är för något. Den har kallats Antikythera-mekanismen eller världens första dator. Och gåtans lösning förändrar vår syn på de gamla grekerna.

Missionären Daniel Everett reste till Amazonas för att omvända vildarna. I stället blev han själv omvänd. Hos pirahastammen lärde han sig ett nytt språk där alla meningar beskriver nutid. Prästen blev lingvist och hans teorier om vad som formar ett språk utmanar dagens forskning i grunden. Men den akademiska striden har tagit hans orörda paradis ifrån honom.

De stora oljebolagen blickar nu långt ut över Arktis där stora oljefyndigheter ligger under isen. Shell förbereder provborrningar men samtidigt varnar forskarna. Ett oljeutsläpp där uppe i kalla vatten kan få ödesdigra konsekvenser för miljön för en lång tid framöver. Det beräknas finnas olja för att täcka världskonsumtionen i 3 år. Är det värt riskerna?

Människan är en krigisk varelse - men har hon alltid varit det? En del forskare hävdar att det ligger i vår natur och att vi är en mördarapa. Andra att det finns ett speciellt skeende i vår historia som fick människan att gå ut i krig. I kvällens film åker vi tillbaka till de platser där människans kanske allra första krig ägde rum.

Varför ska människor promenera på andra planeter när robotar gör det bättre och billigare? Kanske är det dags att ompröva drömmen om rymdresenärer och satsa helt på rymdsonder och avancerad teknik. Den här filmen tar fäste i det förflutna med Apolloprojektet och blickar ut mot Mars. Ryssarna fick lika mycket kunskap om månen med sonder som Neil Armstrong och hans efterträdare samlade in på plats.

Hur kunde världens ledande ekonomer missa att vi var på väg mot den största finansiella kollapsen sen 1930-talet? Vetenskapens värld granskar ekonomivetenskapen och den pågående skuldkrisen. Enligt en växande skara kritiker ledde häpnadsväckande brister i de ekonomiska modellerna fram till krisen. I centrum står vår tids enorma finanssektor.

1962 klonade britten John Gurdon världens första djur, nämligen en groda. I år belönas han med årets nobelpris i medicin tillsammans med japanen Shinya Yamanaka som har vidarutvecklat den svåra konsten att bemästra stamceller. De bägge amerikanska kemipristagarna, Robert Lefkowitz och Brian Kobilka upptäckte hur andrenalin sätter igång våra celler när vi behöver fly. Vi träffar också en av årets fysikpristagare, fransmannen Serge Haroche, som har utvecklat en teknik att ta sig in i den märkliga kvantvärlden.

Vår sol är nu på väg in i en explosiv fas, något som kan slå hårt mot oss här nere på jorden. Stora strömavbrott, utslagen gps, inställda flyg kan bli resultatet. Aldrig tidigare har mänskligheten varit lika sårbar för solens utbrott som idag. Frågan är om vi är tillräckligt väl förberedda. Dessutom: Kall fusion ska kunna ersätta kärnkraften, hoppas nu även stora kraftbolag. Entusiasterna pratar om oändlig energi - kritikerna menar att det är en stor bluff.