Säsong 2016

Vem du ska bli avgörs innan du föds. De 280 dagarna från befruktning till förlossning formar hela din person. Varje moment är kritiskt och kan bli livsavgörande. I den här serien möter vi människor som lever med effekterna av när något oväntat inträffat under den här tiden. Hur nio månader för evigt kan forma ett liv. Första avsnittet handlar om de första åtta veckorna, när hjärtat slår sitt första slag och den förväntade livslängden avgörs.

Vem du ska bli avgörs innan du föds. De 280 dagarna från befruktning till förlossning formar hela din person. Varje moment är kritiskt och kan bli livsavgörande. I den här serien möter vi människor som lever med effekterna av när något oväntat inträffat under den här tiden. Hur nio månader för evigt kan forma ett liv. Andra avsnittet av tre om graviditet handlar om hur fostret börjar formas till en individ under graviditetens tredje månad. Då får du ditt ansikte, din hudfärg och så avgörs det vilka som ska bli vänsterhänta. Kanske avgörs även vår sexuella läggning och könstillhörighet just under denna tid.

Vem du ska bli avgörs innan du föds. De 280 dagarna från befruktning till förlossning formar hela din person. Varje moment är kritiskt och kan bli livsavgörande. I den här serien möter vi människor som lever med effekterna av när något oväntat inträffat under den här tiden. Hur nio månader för evigt kan forma ett liv. Tredje avsnittet följer fostret den sista biten till förlossningen. Hjärnan utvecklas snabbt och lungorna ska vara redo för det första andetaget. Dessutom möter vi Janelly, vars skelett aldrig utvecklades i magen, men som överlevde tack vare experimentell medicin.

Vi följer med forskare som testar de nya prylar som ska få oss i form. Aktivitetsarmbanden med pulsmätare påstår sig veta hur vi mår - men hur sanna är deras påståenden? Vi träffar också forskarna som visar på vilket sätt olika delar av vår hjärna håller sig i form med hjälp av olika typer av fysisk träning - något som kan påverka framtidens äldrevård. Dessutom: Hur bred är egentligen "breddidrotten" för barn och unga?

Dator- och tv-spel har på 50 år gått från att vara en testverksamhet i forskningslabb till att bli en av världens mest lönsamma nöjesindustrier. Men blir vi mer våldsamma om vi spelar våldsspel? Eller hjälper tv-spel oss att vässa hjärnans förmågor? Nu försöker forskarvärlden få svar på frågorna om vad tv-spelen egentligen gör med oss.

TBC betraktades länge som en utdöd sjukdom i Sverige, men nu är den på väg tillbaka. Vi följer med en överlevare till det gamla sanatoriet i Sandträsk. Dessutom möter vi en nybliven mamma i Ukraina som aldrig fått träffa sin dotter på grund av risken för resistent TBC-smitta. År 2050 kommer fler människor att dö av resistenta bakterier än av cancer. I kvällens Vetenskapens värld tar vi en närmare titt på supersmittorna som hotar mänskligheten.

I århundraden har urbefolkningen i Australien varnat för den kraft som slumrar i marken. Uran liknar inget annat ämne på jorden. I en serie på två delar följer vi dess märkliga resa från när det bildades vid en stjärnexplosion, blev till radioaktiv mirakeltandkräm och slutligen tämjdes till den dödliga kärnvapenbomben. Den första filmen heter "Uran - ämnet som förändrade världen"

Uran ger oss medicinska verktyg mot cancer och evighetsbatterier som kan ta oss längre bort i solsystemet än vi någonsin varit. Men radioaktiviteten har en baksida. I unika bilder från Tjernobyl får vi i den andra delen i serien om Uran följa räddningspersonalen som offrade sina liv i kampen för att släcka branden i reaktorn.

Inga Lilly Brynjolfsdottir har opererat bort båda brösten för att undvika den cancer som dödade hennes mor och syster. Den senaste gentekniken har gjort det möjligt att förutspå vem som ska drabbas av vilka sjukdomar, men hur många av oss vill egentligen ha den informationen? På Island finns bioteknikentreprenören Kauri Stefansson, som vill kartlägga alla islänningars genetiska risker. Han tycker att sjukvården är skyldig att informera alla om deras ärftliga benägenhet att insjukna i dödliga sjukdomar.

Följ med på en hisnande matematisk resa från Pythagoras via Einstein och rakt ut i rymden. I den här filmen leder världens mest framstående matematiker oss in i en värld som är okänd för de flesta, men som varit förutsättningen för allt från trådlös radio till landningen på Mars. Dessutom gräver de vidare i frågan om matematik är något människan uppfunnit eller universums urspråk.

Vad händer inuti ett flammande norrsken? Vi följer de svenska forskare som ska försöka skjuta in en raket rakt in i detta ljusfenomen. Det är en utmaning. Över tusen kilo krut ska få raketen med sina 14 friflygande mätinstrument att lyfta 115 kilometer upp över Kiruna. Kanske kan raketerna in i norrskenet till och med ge oss svar på solens mysterier och hur vi kan finna liv på andra planeter.

Mammografi, PSA-prov och blodtrycksmätningar är bara tre av alla de hälsoundersökningar som fullt friska människor utsätter sig för. Vetenskapsjournalisten Michael Mosley ställer här sin egen kropp till förfogande för att ta reda på om hälsotester verkligen gör nytta och räddar liv - eller om de mest skapar oro och onödiga kostnader.

Gravitationsvågorna har kallats århundradets upptäckt. De är spår av de mest våldsamma händelserna i universums historia. Reportern Rasmus Åkerblom har besökt forskarna i Louisianas träskmarker som mot alla odds lyckades läsa av signalerna från gravitationsvågorna. De första astronomerna studerade ljuset från rymden, sedan följde forskarna som undersökte radiovågorna och nu är vi på väg in i en ny tid för rymdobservationer - gravitationsvågornas tid.

Det var under stor dramatik som rymdsonden New Horizons passerade Pluto den 14 juli 2015. För första gången kunde vi komma nära den lilla dvärgplaneten som ligger långt, långt ute i vårt solsystems utkanter genom de bilder som började skickas tillbaka till jorden. Bilder som visar en tidigare okänd, märklig och isig värld. Den dramatiska förbiflygningen hade föregåtts av nio års resa i rekordfart genom solsystemet, förbi bland annat vulkanutbrott på Jupiters månar. Det här är filmen om resan till solsystemets mest mytomspunna dvärgplanet.

En dinosaurie på 70 ton, lång som tre bussar, har forskare hittat i Argentina. David Attenborough tar oss med på utgrävningarna. Dessutom får vi följa en makalös rekonstruktion av den största dinosaurie som man någonsin upptäckt. Programledare: Victoria Dyring.

Länge trodde forskarna att Ragnarök, vikingarnas tro på undergången som skulle inledas med fimbulvintern, var rena fantasierna. Men nu visar ny forskning att det långt före dem rådde en mindre istid i norden. En vinter som bara fortsatte. Kanske byggde vikingarna sin oro för den stora kölden på verkliga händelser som hänt deras förfäder. Ett vulkanutbrott tros ha kylt ned klimatet under flera år och lämnat hungersnöd och död efter sig. Programledare: Victoria Dyring.

Den urgamla konsten att vika har fått nytt liv när forskare världen över nu börjat använda den. Allt från vårt DNA till bergskedjorna är veckade. Genom att ta över och lära oss dessa mönster kan vi skapa helt ny nanoteknologi och få inblick i biologin som aldrig tidigare. 3D- tekniken tar origamin ytterligare ett steg och utifrån ett stort ark kan man vika fram vilka föremål som helst.

Vi träffar pappan till drogen Spice. Kemisten John Huffman hittade på denna syntetiska cannabis - som en del av ett experiment om hur kroppens receptorer fungerar. Men hans drogrecept råkade få spridning och "Spice" blev till en livsfarlig innedrog bland unga. Från början var den inte ens olaglig eftersom lagstiftarna inte hade hunnit förbjuda den. På grund av John Huffmans forskning, och att hans recept blev känt, har nu många dött av drogen som aldrig skulle nå utanför labbet. Dessutom: Reportage om forskningen som undersöker varför människan är musikalisk, och hur datorerna just nu förändrar vår musikalitet.

Länge trodde forskarna att vattnet på jorden var det som skilde oss från övriga universum. Men nu har hav hittats långt bort i solsystemet. Och eftersom vattnet är en förutsättning för liv öppnar det för nya livsformer på andra planeter, som forskarna nu letar febrilt efter. En ny era har inletts och ett redskap som NASA ska använda i jakten är en rymd-ubåt.

Går det att öppna hjärnan, plocka ut själen och minnena - för att sedan spara allt i en dator, och överföra det till en ny kropp? Vissa forskare menar att det är möjligt, och en rysk IT-miljardär finansierar nu forskningen i hopp om att själv bli odödlig. Neurovetare och robotkonstruktörer samarbetar med målet att kunna överföra människors personligheter till nya kroppar. Är det verkligen möjligt eller är det hela ett dödfött forskningsprojekt?

För fyra och en halv miljard år sedan var planeten jorden en helvetisk plats: ett sjudande kaos av meteoritnedslag, vulkaner, giftiga gaser och blixtar som ständigt blinkade genom en tunn, överhettad atmosfär. Ultraviolett strålning från solen och hettan gjorde jordytan steril. Sedan, i en process som har förbryllat forskare i årtionden, började de första mikroberna leva på jorden. Hur gick det till? Med hjälp av en fascinerande analys av jordens bergarter har forskare lyckats förstå alltmer hur livet på jorden en gång startade.

Var tredje vuxen svensk har provat nätdejting. Mest växer kontaktsökandet via mobilappar som Tinder och Happn. Många appar och sajter påstår sig kunna räkna ut vilka personer som passar ihop och presentera bra potentiella partners för sina användare. Men fungerar det verkligen? Vi får träffa forskarna som tror sig ha nyckeln till hur det perfekta kärleksparet matchas ihop, och vi får veta varför vi tror oss gilla personer med visst utseende.

Antalet barn som söker sig till sjukvården för att de tycker att de fötts med fel kön ökar kraftigt just nu. Till Astrid Lindgrens barnsjukhus kom förr en handfull remisser om året gällande könsidentitetsutredningar hos barn. Nu är siffran ett par hundra, till forskarnas stora förvåning. I Vetenskapens värld i kväll handlar det om könsutveckling och vi gör en utblick till djurvärlden där könsidentiteten inte alls är skriven i sten. Många arter byter kön under livet och andra är både hanar och honor samtidigt.

Minnet är det lim som klistrar ihop våra liv till en helhet. Men kan vi lita på våra minnen? Under större delen av mänsklighetens historia så har minnet setts som en bandspelare som troget registrerar våra liv. Men nu kan forskare visa att minnet är betydligt mer öppet för manipulation. Minnen både skapas och kan modifieras i efterhand - av oss själva och av andra. Vi får följa forskarna som till och med har lärt sig att plantera in falska minnen i försökspersoner. Vetenskapen börjar nu förstå minnets mekanismer. Frågan blir nu också hur den kunskapen kommer att användas.

Hallucinogena droger har ett uselt rykte sedan 60-talets hippie-era. Men nu tror allt fler forskare att de kan användas för att behandla psykiatriska sjukdomar som alkoholism och depression. De norska forskarna Pål-Örjan Johansen och Teri Krebs vill behandla alkoholister med LSD och förändra synen på hallucinogena droger i samhället.

Hela vår förståelse av universum bygger på begrepp som "big bang", universums ständiga expansion och svarta hål. All denna kunskap om världen härstammar från en enda man - Albert Einstein - och hans 100 år gamla relativitetsteori. Filmen "I huvudet på Albert Einstein" är berättelsen om hur ett verkligt geni tänkte när han förändrade mänsklighetens bild av världsalltet.

Vikingastaden Birka beskrivs ofta som en storstilad handelsstad. Men ny forskning visar att Birka kanske var en betydligt mindre glansfull plats än man trott. Vi får följa österrikiska forskare som med hjälp av markradar undersöker marklagren under Birka - och inser att vikingaön Birka var ett trångt arbetsläger befolkat av slavar, snarare än en handelsstad.

Redan i förskolan sticker de som sedan ska bli våldsbrottslingar ut. I tonåren kan forskare identifiera andra som senare kommer att bli grovt kriminella. Men ny forskning visar att de här individerna i riskzonen kan fås att välja en annan väg med tidiga åtgärder.

Efter årsskiftet ska medicinska åldersbedömningar åter börja göras på asylsökande personer som säger att de är under 18 år. Avsikten är att på ett vetenskapligt sätt avgöra om de ska behandlas som barn eller vuxna. Men ledande forskare menar att det idag är vetenskapligt omöjligt att exakt koppla biologisk mognad till kronologisk ålder och att en tredjedel riskerar att tilldömas fel ålder. Vi möter de internationella forskare som tror på åldersbedömningar, men också de främsta brittiska kritikerna och Amir, vars framtid avgjordes av att han bedömdes som ett barn och blev välkomnad in i det svenska skolsystemet.

Denna vecka blir det halloweenspecial. Varifrån fick författaren Bram Stoker idéen om blodtörstiga vampyrer? Legenden är troligen mycket äldre än böckerna om greve Dracula. Forskare har hittat medeltida texter som talar om levande döda som stiger ur sina gravar och sätter skräck i människor. Samtidigt har arkeologer i England hittat spår i gravar som tyder på att rädslan för vampyrer har mycket gamla anor.

Världens dyraste teleskop byggs just nu av Nasa och Vetenskapens värld har varit där och hälsat på. Med det ska man kunna se hur universums första stjärnor tändes för mer än 13 miljarder år sedan. Och i Göteborg finns ingenjörerna som har konstruerat själva antennen som ska skicka hem bilderna från universums allra mest avlägsna hörn.

Processen när människan mognar är en dramatisk resa som upptar en fjärdedel av våra liv. I första avsnittet träffar vi den femåriga flickan vars nyvunna språkkunskaper räddade hennes mammas liv. Varför är flickor generellt modigare än pojkar under förskoleperioden? Människan är den enda arten som behöver en period av tonårsskap mittemellan barn- och vuxenperiod - för alla de extrema förändringar som sker i hjärnan och kroppen just då. Här får vi veta varför tonårsförälskelser är så starka.

Processen när människan mognar är en dramatisk resa som upptar en fjärdedel av våra liv. När vi åldras slutar andra personers åsikter vara så viktiga för oss. Många upplever det som den bästa tiden i livet. Åldrandet är inte längre en skrämmande period, utan en tid när vi äntligen kan bli de vi är.

Just nu bekämpas fler råttor än någonsin tidigare i Sverige. Redan för 100 år sedan ville man utrota råttan helt och hållet i vårt land. Råttjägare och idéhistoriker hjälper oss att reda ut vårt komplicerade förhållande till det allätande, sociala djuret som lämnade naturen och hängde på människan in i kulturen. Dessutom: Vi träffar årets nobelpristagare, som skapat världens minsta maskiner: tusen gånger tunnare än ett hårstrå. Deras minimaskiner kan vara avgörande för framtidens smarta supermediciner.

Märkliga världar i en och två dimensioner - årets Nobelpris i fysik öppnar helt nya möjligheter. Kanske är forskarna nya material på spåren som ska kunna användas i framtidens supersnabba kvantdatorer. Vi möter också medicinpristagaren som var den första som förstod cellernas eget fantastiska system för sopåtervinning. Ohsimuri föddes när Japan var som fattigast. Han hade en motig början på sin forskarkarriär, men så en dag vände allt.

Har hälsodrycker, kosttillskott, detoxprodukter och dyra "superlivsmedel" som gojibär verkligen någon effekt på vår hälsa? Forskare undersöker trendiga "superfoods" tillsammans med forskare och en grupp frivilliga försökspersoner. Skicklig marknadsföring kan få oss att tro att vi behöver produkter som vi egentligen inte alls behöver, och som i vissa fall är rent skadliga.