Säsong 2017

Finns det hemliga recept på evig ungdom? Forskare i hela världen letar efter och granskar metoderna som utlovar hälsa och långt liv. I första avsnittet: vilken träning är bäst för hjärnan? Och dieten som ger dig fler friska år.

Finns det hemliga recept på evig ungdom? Forskare i hela världen letar efter och granskar metoderna som utlovar hälsa och långt liv. Går det att hålla hjärnan mer skärpt med elektricitet och kan källan till välmående finnas i ungt blod?

Katter, krokodiler och fåglar är bara några av de djur som mumifierades i Egypten. Det som en gång troddes vara en älskvärd begravning av husdjur har nu visat sig vara något helt annat. Under den egyptiska ökensanden har arkeologer nu funnit enorma tunnelsystem som visar storleken på djurmumieverksamheten, och där avslöjas också djurmumiernas verkliga betydelse i den gamla egyptiska religionen.

Anders Wahl trodde att han var fullt frisk när han deltog i en forskningsstudie som visade att han balanserade på gränsen till en hjärtinfarkt. Kanske räddades han till livet av den nya röntgentekniken, som gör undersökningarna billigare och snabbare. Antalet dödsfall i hjärtsjukdomar har halverats i Sverige sedan slutet av 80-talet. Delvis beror det på nya levnadsvanor, men också på att vården har blivit bättre. I framtiden kanske möjligheten finns att screena stor delar av befolkningen för att upptäcka sådana här sjukdomar på ett tidigt stadium.

Myror står modell för nutida trafikplanering. Nyckelpigor har sin egen antibiotika. Genom alla katastrofer som världen har upplevt har insekterna varit de bästa överlevarna. I laboratorier i Europa och USA försöker man nu härma naturens smarta strategier för att lösa problem.

Smart, pigg och lycklig med ström mot hjärnan? Studier visar att elektrisk spänning kan påverka hjärnan och behandla dess sjukdomar. Vi träffar Ulf som ingår i en studie där man testar att behandla alkoholproblem med hjälp av en elektromagnetisk hjälm och Maria som använder en hemmabyggd apparat för att självmedicinera sin depression och även hoppas kunna förbättra sin koncentrationsförmåga med hjälp av ström.

Läkaren och hälsogurun Michael Mosley testar sitt eget blod på detaljnivå med den senaste tekniken. Det visar sig att vårt eget blod kan avslöja mer än vi kanske tror - och kan utnyttjas för att bättra på vår hälsa. Vårt blod har förunderliga funktioner som man först nu med ny teknik kan kartlägga.

I oktober förra året gjordes en massiv överbelastningsattack som drabbade amerikanska mediesajter, men också den svenska regeringens webbsida. Det amerikanska presidentvalet kan ha avgjorts av att demokraternas e-postsystem hackades. IT-experter menar nu att våra egna uppkopplade prylar kan utnyttjas av hackare, och att internet är på väg att bli alltmer ostadigt på grund av den nya vågen av hackerattacker.

Människan har musikalisk förmåga som är så stark att den tycks vara en medfödd egenskap. Från olika håll kommer forskare nu allt närmare sanningen om musikens ursprung. Genom evolutionen har musiken varit central för människans utveckling. Sitter behovet av rytm i våra gener? Här presenteras forskningen om hur musiken utvecklats och hur den kan styra våra psyken.

Länge var luktsinnet det mest underskattade av våra sinnen. Nu har man förstått att människan kan skilja mellan mer än tusen miljarder olika lukter; vår näsa är kanske vårt mest finkalibrerade organ. Lukterna ger oss signaler till närhet, kärlek eller fruktan. Lukterna är också intimt kopplade till vår förmåga att minnas, och allt fler butiker arbetar med lukter för att manipulera vår köplust.

Historiens mäktigaste och mest kända erövrare Djingis Khan har fascinerat i generationer. Men hans grav gömdes enligt dåtidens tradition, ingen har hittat den. Nu har ett franskt forskarteam studerat antika texter och medeltida begravningsritualer i jakten efter graven och spåren leder till ett heligt område dit få har tillträde.

I Piilijärvi utanför Kiruna pendlar temperaturen våldsamt mellan plus åtta och minus trettiosju samma dygn. Det skapar omöjliga förhållanden för rennäringen. Forskarna ska nu ta en närmare titt på hur människorna i norr ska anpassa sig till de nya väderförutsättningarna. Vid Australiens kust dör korallreven samtidigt av rekordvarmt vatten och de tropiska glaciärerna är snart ett minne blott i Afrika. Det handlar om klimatförändringarna som redan formar vår vardag.

Aldrig tidigare har ESA sänt en rymdsond så långt ut i solsystemet som när Rosetta lämnade jorden 2004 på väg mot en komet. Det har varit en dramatisk resa med landaren Philaes nedslag på själva kometkärnan som en extra nagelbitare. Nu kan resultaten räknas hem och de kommer att ge oss en helt ny bild av solsystemets uppkomst.

Sarkofagen som täcker den havererade kärnreaktorn i Tjernobyl hotar att kollapsa och 2010 startade ett jättelikt projekt för att ersätta den. Eftersom strålningen från reaktorn fortfarande är dödlig var det omöjligt att bygga på plats. Lösningen blev den största rörliga byggnad som någonsin konstruerats.

Emelie lånade sin mammas livmoder för att kunna föda barn. Nu är Albin två år och i kvällens program möter vi en vanlig barnfamilj som gått en ovanlig väg för att bli föräldrar. Forskarna på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg är de enda i världen som lyckats fullt ut med de komplicerade livmoderstransplantationerna och nu är det dags att ta nästa steg. Dessutom om den nya fosterdiagnostiken och forskning om att sätta igång förlossningar.

E-cigaretter har slagit igenom stort i hela världen och brukarna blir allt fler. Många använder dem för att kunna sluta med vanlig tobak. Michael Mosley blir e-cigarettbrukare för att ta reda på hur farliga de är för honom som icke rökare. Samtidigt följer han en grupp storrökare som försöker sluta med hjälp av e-cigaretter.

Kan sötningsmedel vara en bra ersättare till socker, eller lurar vi bara kroppen på ett sätt som kan vara skadligt? Svenska forskare försöker nu göra odlade syrsor till nyttig köttersättning. Kommer de att lyckas - och hur smakar ungsgratinerad syrsa? Dessutom: Ny DNA-teknik gör att forskare nu förstår alltmer vilka de första skandinaverna var och var de kom ifrån.

Ett vetenskapligt detektivarbete, där en grupp forskare söker ett samband mellan ett miljögift och ALS och Alzheimers. I vissa områden drabbas fler av sjukdomen ALS än på andra ställen. Det finns skäl att tro att det beror på ett miljögift. Filmaren Bo Landin har i fyra år följt forskningen som leds av etnobotanisten Paul Cox. Han har sett ett samband mellan ett gift från vissa cyanobakterier och sjukdomar där nervceller dör. Kan giftiga algblomningar i själv verket vara skadligare än vi trott och kan kunskapen leda till bättre mediciner?

Kan ny forskning visa hur undervisningen i skolorna borde göras om? I många länder talas det om skolkris, men det finns ljuspunkter. I amerikanska skolor testar nu psykologer och hjärnforskare metoder som tar hjälp av den senaste forskningen. Även USA har drabbats av dåliga resultat i PISA-testerna, men nu hoppas man att forskarnas nya kunskaper om hur vi lär oss saker kan vända allt.

Ständiga sovmorgnar och individuellt anpassad undervisning - det är två metoder som nu testas i skolor i USA där man lyckas sämre i PISA-testerna än genomsnittet i västvärlden. Skolkrisen har nu drivit fram flera experimentella skolförsök - i samarbete med psykologer och hjärnforskare.

Vetenskapens värld tar reda på hur självkörande bilar inom bara några år helt kan förändra vår vardag, både fixa vardagens livspussel och frigöra städerna från bilköer. Vi besöker också norska forskare som säger sig ha svaret på vad som gör att vissa lärare lyckas få elever att lära sig. Dessutom får vi veta hur ny DNA-teknik kan användas av polisens kriminaltekniker för att avslöja gärningsmäns ansiktsform och hårfärg.

För drygt tusen år sedan rådde vikingatid i Norden. Men varför finns det inga vikingagravar i Västergötland? Forskare har nu hittat svaret på gåtan i Varnhem. Där rådde redan kristendom visar nyupptäckta gravar. Kata hette kvinnan som lät bygga den första svenska stenkyrkan på platsen och därmed bröt mot en rad av den tidens tabun. I veckans program lär vi känna henne och en tidigare ganska okänd period i svensk fornhistoria.

Den 21 augusti lyfte miljontals människor blicken mot himlen och såg ett fantastiskt fenomen. Samtidigt arbetade ett stort antal forskare med att få fler nycklar till hur vår sol fungerar. Kan man förutsäga solstormar och varför är solens korona hetare än solens yta?

En tredjedel av bilpendlarna i Stockholm skulle lika gärna kunna cykla på mindre än en halvtimme, enligt forskare som räknat på avstånden, ålder och fysisk förmåga. Att välja cykeln till jobbet ger stora effekter på hälsan. I programmet också om stretchning och testosteronets betydelse för vår kropp.

För två tusen år sedan var staden Baiae en tillflyktsort för Roms rika och mäktiga, en plats där de kunde vara fria från sociala begränsningar. Men så kom stora vulkanutbrott och en stor del av badorten sjönk i havet och glömdes bort. Nu är ett team av arkeologer där för att kartlägga ruinerna på havsbottnen och pussla ihop hur livet såg ut i denna "lekplats" för de rika.

Cyborger finns bland oss redan i dag. Drömmen om att förbättra kroppen, kanske skapa mer styrka eller nya sinnen genom att sätta in datorchips i oss själva lever. I filmen träffar vi en man som har valt att ha en antenn på huvudet som omvandlar de färger som han inte ser till ljud. Och världens mest avancerade robotarm har svenske lastbilschauffören Magnus Niska.

Det har talats svenska på estniska Ormsö i flera hundra år, men varför det är så har ingen vetat säkert. Historikern Jonathan Lindström hittar ett blodigt svar med kopplingar till korståg och fattiga öländska byar.

Hade några av de senaste årens värsta tågolyckor kunnat undvikas med bättre teknik? I Japan, som redan har världens mest effektiva järnväg, arbetar forskarna med nästa generations tåg, som kan gå över 600 km/h.

Forskarna hävdar att den nya gentekniken kan ge oss mer och säkrare mat. Men är världen är redo för de genförändrade kalvarna, grisarna som inte kan bli sjuka och tuppar som lyser gröna genom äggskalet? Vi har varit i USA och besökt några av världens främsta genforskare och bonden som odlar GMO-grödor på sitt fält.

Så fick vi våra ögon. För 500 miljoner år sedan utvecklade våra ögonlösa förfäder plötsligt ögon. I en färgsprakande bildberättelse får vi följa forskarna som försöker ta reda på hur det gick till.

Moderskapets förändring. Våra avlägsna förfäder la ägg och tog knappt hand om sin avkomma. Men för 300 miljoner år sedan förändrades våra gener och vi blev kärleksfulla föräldrar. Det var då vi började amma och skydda våra ungar.

Vår skarpa hjärna. Varför har just människans hjärna blivit så intelligent? Neanderthalaren hade större hjärna och var starkare än den moderna människan, men ändå dog hon ut och inte vi. Vi ska till de avgörande ögonblicken då något litet hände i våra förfäders gener som gjorde att vår hjärna kunde börja tänka avancerat.

Nu kan vi se hur livets minsta beståndsdelar fungerar på atomnivå. Årets Nobelpristagare i kemi har kunnat frysa proteinerna medan de verkar och ser nya tillämpningar i läkemedel som bl.a. kan hjälpa mot Alzheimer. Dessutom en film om forskning kring ljudets fantastiska egenskaper.

Alla celler i din kropp följer en biologisk klocka och gravitationsvågorna från svarta hål stör själva rumtiden. Årets Nobelpris i fysik går till upptäckter som beskriver förutsättningarna för vår existens. I kvällens program möter vi de briljanta hjärnorna bakom dem.

Möt forskarna som manipulerar vädret. Redan under kalla kriget gjordes försök med att använda vädret som vapen, med hot om regn, översvämningar och i värsta fall atomvinter. Dagens geoingenjörer försöker i stället stävja klimatförändringarna genom att både reflektera solens strålar och fånga koldioxid.