Säsong 2024

Dinosaurier visar sig ha levt på de mest osannolika platser - bland annat i vinterns kyla i norra Alaska, som på den tiden låg nära nordpolen. Vi får nu se hur dinosaurierna överlevde på denna ogästvänliga plats, och hur Arktis dåtida bjässar lyckades uppfostra sina ungar i ett vintermörker som varade i fyra månader per år.

Snö är grunden för såväl vintersport som vackra landskap. Men hur påverkar klimatförändringarna snöns närvaro i vår värld? Stora förändringar är på gång och här får vi fantastiska bilder av landskap med de djur och växter som lever i snöns värld. Vi träffar forskarna som nu tar reda på hur snölandskapen och livet där kommer att förändras.

När jordbruket infördes för 10 000 år sedan uppstod en ny diet som förändrade oss för alltid. Innan dess tog jägare och samlare allt som de behövde direkt från naturen. Men under den yngre stenåldern, när vi började odla och hålla boskap, förändrades våra levnadssätt i grunden. Ny forskning lär oss inte bara mer om de förhistoriska matvanorna utan också om viktiga samband mellan kroppen, kosten och vårt tänkande.

AI omtalas både som en frälsare och som ett möjligt hot. Till och med AI-forskare och programmerare har varnat för delar av AI-tillämpningarna. Så hur funkar egentligen AI? Maskiner fattar allt oftare våra beslut - hur går det egentligen till?

Kan man verkligen veta hur människor färdades till vårt landområde för flera tusen år sedan - när det inte finns spår kvar från själva resorna? Och hur kan man veta vilka dessa människor var? Går det verkligen att veta vad folk skvallrade om runt lägerelden för många hundra år sedan? På vilket sätt kan historiker avslöja gömda ord i kungliga brevväxlingar? Här får vi möta forskarna som förklarar vetenskapen bakom SVT-serien Historien om Sverige.

Hur kommer människan att se ut i framtiden? Evolutionen förändrar oss fortfarande. Vilken hårfärg kommer vi att ha i framtiden? Kommer människan bli alltmer spindellik? Kan vår allt starkare relation till skärmar och teknologi påverka vår evolution? Vi träffar biologer, genetiker och fysiologer som tar reda på hur framtidens människa ser ut. Svaret kan vara bortom allt vi någonsin föreställt oss.

Smak är det äldsta - och minst förstådda - sinnet. Idag börjar forskarna förstå hur avgörande smaken har varit för att driva evolutionen av djur och människor. När vi går tillbaka miljontals år i vår utveckling börjar vi ana att när vi njuter av god mat så är det naturens sätt att belöna djur och människor att äta det som motsvarar sammansättningen i den egna kroppen. Kan forskningen förklara varför vi gillar lite beska, salt, umami och socker? Gastronomer och forskare söker nu sanningen om våra smakupplevelser. Och de försöker nu använda kunskaperna till att göra vår mat ännu mer delikat.

Smak är det äldsta - och minst förstådda - sinnet. Idag börjar forskarna förstå hur avgörande smaken har varit för att driva evolutionen av djur och människor. När vi går tillbaka miljontals år i vår utveckling börjar vi ana att när vi njuter av god mat så är det naturens sätt att belöna djur och människor att äta det som motsvarar sammansättningen i den egna kroppen. Kan forskningen förklara varför vi gillar lite beska, salt, umami och socker? Gastronomer och forskare söker nu sanningen om våra smakupplevelser. Och de försöker nu använda kunskaperna till att göra vår mat ännu mer delikat.

io år har gått sedan det malaysiska flygplanet MH370 lyfte från Kuala Lumpur och försvann från radarn för gott. Allt tyder på att planet fortsatte sin färd under flera timmar, men att ingen fick kontakt med besättningen. Med hjälp av ledtrådar som elektroniska spår och vrakrester nystar nu ett team experter fram vad som hände. Det är viktigt inte minst för att förebygga framtidens flygolyckor, men också för att lösa mysteriet med det försvunna flygplanet.

Efter decennier av krig och förstörelse görs nu nya fynd kring de mytomspunna mesopotamiska platserna, civilisationens vagga. En ny generation av internationella arkeologer återöppnar nu gamla fyndplatser. Med hjälp av den senaste tekniken gör de häpnadsväckande upptäckter kring de tidigaste mänskliga städerna.

På bara några decennier har Kina förvandlats till en supermakt inom vetenskap och teknik. Hur gick det till och vart är Kina på väg? Följ med in i de högprofilerade teknikföretag och laboratorier som ligger bakom Kinas extremt snabba tekniksprång. Vad blir nästa steg i teknikkriget mellan Kina och USA? Och vad betyder Kinas nya ledarroll i teknikutvecklingen för den globala ekonomins framtid?

Nästan niohundra gigantiska stenhuvuden står utspridda över en avlägsen ö mitt i Stilla havet. De är några av de mest kända och mystiska monumenten på jorden och ön har tusentals besökare varje år. Nu framkommer helt nya fakta om Påsköns imponerande statyer - och människorna som gjorde dem. Genetiker, arkeologer, geovetare och språkforskare samarbetar för att förstå vad som drev öborna att göra statyerna och hur de kunde baxa dessa enorma block till platser där de står idag och stirrar ut mot havet.

För tre miljoner år sedan strövade kameler och mastodonter omkring i Grönlands oändliga skogar och våra förfäder höll till i träden. Sedan kom kylan. Fram tills nu har forskare vetat väldigt lite om naturen före istiden. Nu pågår jakten på DNA som avslöjar detaljerna om denna förlorade värld. Jorden var då en het planet; skogar täckte Arktis och kolhalterna matchade de som finns i vår atmosfär idag. Kanske avslöjas här också något om vår egen klimatframtid.

Frågan om djurs rätt till bra liv har börjar skapa konflikter bland såväl djurparksägare som forskare. En engelsk djurparksägare vill stänga ner Europas djurparker och förvilda djuren, trots att han själv driver två zoon. I Sverige hävdar djurparkerna själva att de behövs mer än någonsin. Samtidigt sker återkommande skandaler med rymmande djur och dödade djurskötare. Kan man besöka djurparker med gott samvete? Vad är egentligen sant om djuren i burarna? Är djurparker ett skydd för biologisk mångfald och viktig forskning? Eller är det ett föråldrat och omoraliskt sätt att skapa underhållning på kännande varelsers bekostnad? Kan modern forskning ge svar? Och kommer den engelska djurparksägaren Damian Aspinall att lyckas förvilda sina lejon och gorillor?

Frågan om djurs rätt till bra liv har börjat skapa konflikter bland såväl djurparksägare som forskare. Kan man besöka djurparker med gott samvete? Vad är egentligen sant om djuren i burarna? Är djurparker ett skydd för biologisk mångfald och viktig forskning? Eller är det ett föråldrat och omoraliskt sätt att skapa underhållning på kännande varelsers bekostnad?

Förlusten av förmågan att känna lukt har varit ett av de viktigaste symtomen på covid-19. Luktsinnet anses ofta vara mycket mindre viktigt än synen eller hörseln, men nu har det hamnat i rampljuset. Många patienter som tappat lukten känner sig bortkopplade från livet och berövade en rik källa till njutning. Nu upptäckts allt fler dolda hemligheter och styrkor i vårt luktsinne, och framsteg görs i forskningen om hur luktsinnet ska kunna återställas hos dem som tappat det på grund av covid.

Asteroider förde livsviktiga ämnen till jorden en gång för länge sedan. Idag kan de berätta om både vår galax ursprung och uppkomsten av de första molekylerna av liv på jorden. Men de utgör också hot mot livet på jorden. Tusentals potentiellt farliga asteroider cirkulerar runt jorden, så hur kan vi skydda oss? I september 2022 kraschade NASA:s farkost DART in i en liten asteroid och lyckades rucka dess bana. Målet är att hitta användbara metoder att förhindra en kollision mellan jorden och en hotande asteroid.

Hur bra, eller dåligt, är det egentligen att föda hemma? Och kan det finnas risker som är större om man föder på sjukhus än hemma? Vi får här träffa både forskarna och mammorna, och följer rörelsen som jobbar för att göra hemförlossningar enklare i Sverige. Och vi besöker England som valt en helt annan väg än Sverige.

En växande rörelse av kvinnor kämpar för att göra hemförlossningar möjliga inom vårdens regi. Men vad säger egentligen vetenskapen om riskerna och fördelarna med att föda hemma och på sjukhus? Det handlar om framtidens förlossningsvård.

Vilka är hemligheterna bakom dagens toppidrottares prestationer? Och hur kan vetenskapen bidra till allt bättre sportresultat?

Vi får följa med den norska AI-forskaren Inga Strümke in i AI-världen, bakom kulisserna hos militären och till Facebooks robotlabb. I krigen i Ukraina och Gaza avgör ibland AI-program vilka människor som ska attackeras och i sociala medier visas otäcka bilder för barn som inte kan sluta scrolla. Samtidigt kan AI rädda liv i vården och i tunnelbanan. Men forskare vill nu sätta gränser för hur IT-jättarna använder den nya tekniken.

Skogar tros vara helt avgörande för klimatet. Med tusen miljarder nya träd skulle klimatet kunna räddas, enligt en av världens främsta skogsforskare. Men är det verkligen så enkelt? Vi följer skogsekologerna som kämpar för att återställa planetens skogar. De har fått se sitt arbete kapat av företag och politiker, med katastrofala följder. Nu använder forskarna vetenskapen för att slå tillbaka, och få igenom en ny global trädrevolution.

Ett björndjur är inte större än ett knappnålshuvud, men de har förmåga att klara de mest extrema miljöer. På jorden finns björndjur nästan överallt, från Himalayas högsta toppar till djuphavsgravarna. I såväl isberg som i regnskogar och ogästvänliga öknar. Forskare har hettat upp dem i 151 graders värme, fryst ner dem till den absoluta nollpunkten, skickat ut dem på rymdfärd och bestrålat dem med 1000 gånger den dödliga dosen för människor. Björndjuren överlevde alla dessa övergrepp. Genom att återskapa deras lilla universum i 3D får vi följa med till deras värld.

1922 genomfördes en unik expedition i Australiens vildmark. Astronomer gav sig ut för att fotografera en solförmörkelse och visa att Einstein hade rätt om den allmänna relativitetsteorin. Ett stort antal forskare från olika länder samlades på bästa platsen för detta: där solen skulle vara helt skymd i fem minuter. Om man kunde avslöja att solen böjer stjärnljus så var saken klar. Det visade sig att Einstein hade rätt och rumtidens krökning var ett faktum. Dagens utforskande av universum bygger vidare på dessa teorier.

En av de mörkaste perioderna i jordens historia var för 250 miljoner år sedan. Då inträffade det värsta massutdöendet som planeten någonsin har sett och 90 procent av alla arter dog ut. Men livet hittade ett sätt att studsa tillbaka, och en ny geologisk era inledde dinosauriernas tidsålder. Del 1 av 5: Inferno.

Jordens resa in i djupfrysningen började med eld, inte is. För 800 miljoner år sedan bröts den gigantiska superkontinenten Rodinia sönder. Jordens enorma tektoniska krafter slet itu landmassan och startade en serie händelser som resulterade i att stora mängder koldioxid sögs från atmosfären och fick den globala temperaturen att sjunka. Jorden blev en snöboll. Del 2 av 5: Snöboll.

Växtlivet förvandlade jorden från en karg klippa till en levande grön värld. Under årmiljarder har livet haft sina toppar och dalar. Flera gånger har nästan allt liv utplånats men tagit fart igen. Plötsligt utvecklades enorma svampar, gigantiska träskskogar och de första blommorna. Men de tidiga växterna band upp så mycket koldioxid att den globala temperaturen plötsligt störtdök. Del 3 av 5.

När jorden bildades av stoft- och gasmoln för 4,6 miljarder år sedan var den - som så många andra livlösa världar i universum - utan atmosfär. Jorden var en ogästvänlig stenklump som flöt runt i rymdens svarta tomrum. Men när den unga planeten bombarderades av asteroider började en period av stora förändringar. Del 4 av 5: Atmosfär.

Idag är jorden en mänsklig värld och hem för åtta miljarder människor. Och fler blir det. Människan har nu en större inverkan på att forma jordens yta än många naturliga processer. Nu utforskas hur dramatiska vändningar i jordens historia gjorde det möjligt för människor att gå från att vara en del av naturen till att kontrollera den. Vad kan vi lära oss av denna berättelse innan det är för sent? Del 5 av 5: Människan.

Arkeologer har gjort skrämmande gravfynd i Polen: människor som begravts som vampyrer på 1600-talet. Ett internationellt team försöker nu med avancerad teknik ta reda på varför de här personerna stämplades som monster.

Vulkanutbrott, skogsbränder och smältande isar. Det sägs att "en olycka kommer sällan ensam" och ny forskning visar att det kan stämma även på naturkatastrofer. Forskare hittar nu kopplingar mellan cykloner och jordbävningar, mellan vulkanutbrott och havsströmmar.

När Rom var världens största stad var den tjugo gånger mer tätbefolkad än idag. För att få den här myllrande staden att fungera kom romerska ingenjörer på snillrika tekniska lösningar, som imponerar än idag. Med hjälp av VR-teknik försöker forskare nu att digitalt återskapa den eviga staden.

Varför känner vi oss så stressade? Sjukskrivningar på grund av stress har exploderat. Stress är nu svenskarnas vanligaste orsak till sjukskrivning. Och sjuklig stress ökar även bland unga. Vad är förklaringen till stressepidemin? Är det något i samhällets acceleration som driver fram en ohållbar livsstil? Vad kan man själv göra för att inte drabbas av ohälsosam stress eller i värsta fall utmattningssyndrom?

I en kalkstensgrotta nära floden Rhône i Frankrike har arkeologer gjort märkliga fynd. Tänder och ben från neandertalare som levde där under istiden. Men DNA-analyser av fynden förbryllar. Det är något som inte stämmer. Är detta rent av en av de sista isolerade folkspillrorna av neandertalare i Europa? Följ med när forskare försöker lösa gåtan om de ensamma neandertalarna. Programledare: Victoria Dyring.

Vi möter alla de vetenskapliga Nobelpristagarna och får höra deras berättelser om hur upptäckterna gjordes och vägen fram till priset. Det som började i att försöka förstå hur hjärnan fungerar råkade ge upphov till det vi idag kallar AI. Upptäckten att pyttesmå molekyler styr vad en cell ska bli gav oss ett nytt kunskapsfält kring mikro-RNA. Och en AI-modell som tränats i att spela avancerade datorspel kunde knäcka en gåta om proteiner som forskare brottats med i 50 år.

I april 2019 drabbades den medeltida katedralen Notre-Dame i Paris av en våldsam brand och stora delar förstördes. Sedan dess har forskare och hantverkare arbetat intensivt med att återskapa det som gick förlorat. Skulpturer, takbjälkar, glasfönster och inredning har tillverkats med både nya och gamla metoder. Nu är denna resa snart i mål. Följ det fascinerande arbetet med att rädda en av Europas stora kulturskatter.